Känns nästan lite fel.. men det är så.. jag klarar av att ta det lugnt en dag.. Sen måste det hända något i mitt Liv..
Igår kom vi upp till Dalarna och vi gick och la oss kring 21.30 ...

Idag har vi varit på Middag hos Moster med alla hennes barn och mamma ,pappa,mormor,jag och lillan var där.. trevligt.. Men nu är det helg.. och jag finner ingen frid..

Jag vill göra något..
Det är så det rycker i benen... Klättrar på väggarna.. det är hemskt..

Jag lever mitt liv som en äventyrare.. jag vet inte vad som står bakom hörnet.. men jag måste kolla..

Jag känner mig bara låst i Dalarna... Trotts att jag varit på middag med alla nära och kära.. så känns det inte som att jag gjort något i dag..

Angelina älskar att vara i Dalarna.. jag hatar det..

Jag var 16-17 når jag flyttade... och oftast så får jag samma känsla varje gång jag ser skylten Borlänge.. Det knyter sig.. 

För mig är det bara lort....Eller är det bara så att dom njuter medans jag normalt stressar?
Hur som haver så stressar lugnet mig..

thesocialman